Åsa Blanck

 
Guldbaggen
2006 Vikarien
IMDb SFDb

Åsa Helena Blanck, född Karlstetter 1970 i Lund, är en svensk dokumentärfilmregissör, och filmproducent.[1]

Blanck debuterade 2003 med Ebba & Torgny och kärlekens villovägar (producent, regissör), vilken följdes upp av Vikarien (2006). Bland övriga filmer kan nämnas Bedragaren (2008), Den stora friheten (2011), Morfar & jag och helikoptern till himlen och Guldfeber - Stölderna på Kungliga Myntkabinettet (2020). [1]

Vikarien tilldelades en Guldbagge 2007 för bästa dokumentärfilm.[2] 2010 fick Blanck motta Eric Forsgrens stora dokumentärfilmspris och 2012 stipendium ur Lena Hellmans minnesfond.[1]

Filmografi

Regi
Manus
Producent
  • 2003 – Ebba & Torgny och kärlekens villovägar
  • 2006 – Vikarien
  • 2007 – Sverker Åström - på sin ålders vår
  • 2008 – Anders & Harri
  • 2008 – Bedragaren
  • 2010 – Kärlek utan slut
  • 2011 – Den stora friheten
  • 2013 – Familjen Persson i främmande land
  • 2013 – Morfar & jag och helikoptern till himlen
  • 2015 Det är inte så dumt att bli gammal
  • 2017 Aldrig Backa
Scripta
  • 1996 – Bakom mahognybordet

Priser och utmärkelser

  • 2006 – Guldbaggen i kategorin "bästa dokumentärfilm" för Vikarien
  • 2010 – Eric Forsgrens stora dokumentärfilmspris
  • 2012 – Lena Hellmans minnesfond för Den stora friheten
  • 2013 Iris Award Prix Europa för Familjen Persson i främmande land
  • 2013 Grand Prix på Camerimage för Morfar & jag och helikoptern till himlen
  • 2016 Spektrumpriset för serien Aldrig Backa
  • 2016 publikpriset på One World Festival i Prag för Livet börjar vid hundra

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Åsa Blanck”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=MOVIE&itemid=61395. Läst 14 juli 2013. 
  2. ^ ”Åsa Blanck”. IMDb.com. http://www.imdb.com/name/nm2375688/awards. Läst 14 juli 2013.